Dagens låt (20 Juli)

Jag trodde aldrig att jag skulle posta en låt med dagens band...

Det finns artister som man har en klar bild över vad man tycker om dem, man tror att man vet hur de låter och väntar sig inga överraskningar från deras material, de är ofta gamla favoriter men som hamnat lite i skymundan för att bara tas fram vid för- och efterfester när berusningsgraden i rummet stiger över viss nivå... Men, man kan ha fel! Nu i sommar jag fått tag på material med två band som ruckat lite på mina föreställningar om dem, Nitzer Ebbs första kassett, som låter lika mycket LCD Soundsystem som DAF, och en samling demoversioner av Depeche Mode-låtar, som visar hur de kan låta om man skalar bort några lager av den ljudperfektionistiska fernissa som Alan Wilder bidragit med i bandet och tar fram låten själv.

Dagens låt är från denna samling demos, jag har alltid gillat låten i LP-version, men den får ett rejält extralyft av denna demoinspelnings mer sparsmakade arrangemang och funkigare ("det låter ju Michael Jackson") basgång och naken sång av Martin Gore.

Ni är alla också hjärtligt välkomna till SyntHaket (på Haket här i Göteborg) nästa torsdag 27 juli, där jag tillsammans med min käresta Mina firar att semestern startat genom att bjuda på diverse guldkorn från de djupast g(l)ömda delarna ur våra samlingar, vi tänkte visa vart skåpet skall stå! (eller i alla fall, vart våra skåp står, eller stod, ni fattar! :) ) Vänta er Neue Deutsche Welle, Industrial Recordings-rartiter, minimalistbody, gammelgot, luftig sommarsyntpop och annat bra!

Depeche Mode - Lie To Me (Demo version)

Dagens låt (17 juli)

I dag borde man ha semester, men för mig har den inte börjat än, så jag får roa mig med att gå på musikjakt bland mina nedladdade podcasts medan jag jobbar...

Dagens stora fynd, A Place To Bury Strangers, gjordes via en av mina favoritpodcasts, den från brainwashed, och dagens låt är en av deras. Bandet som omnämns som "the loudest band in New York" och låter som en korsning mellan speedad shoegazing/JAMC, krautmalande, Cure-bas och NY-punkattityd, dvs precis min påse (eller snarare lite ur flera av mina påsar)! Ni kommer att gilla ni också!

A Place To Bury Strangers - I Know I'll See You


/Johan

Dagens låt (13 juli)

Världens bästa TV-serie är The Avengers, en spionkomediserie med sci-fi-inslag från 60-talet. När ZTV sände den femte säsongen 1995 någongång så blev jag helt kär, inte bara i TV-serien utan även i mrs Emma Peel, seriens kvinnliga protagonist och stilikon. Så cool, så frigjord, så före sin tid. När mrs Peel inte utbytte kvickheter över ett glas champagne med mr Steed (den senare ständigt iklädd välsittande kostym med tillhörande plommonstop och paraply) så besegrade hon på ett elegant sätt (inte sällan med judokast) galna och megalomaniska vetenskapsmän. Steed och mrs Peel stötte på mördarrobotar, köttätande växter från rymden, osynliga män, tidsresor och mängder av försök att ta över världen eller åtminstone England.

Men det som gjorde TV-serien så speciell var det avslappnade förhållandet (med en hint av sexuell spänning) mellan Steed och mrs Peel. När serien visades så spekulerades det om huruvida de gjorde det eller inte, men framför allt är de nära vänner och deras förhållande är så skönt jämlikt (och då bör man betänka att serien spelades in för över 40 år sedan). Mrs Peel räddar livet på Steed minst lika många gånger som han räddar livet på henne.

Låter det intressant? Ta en titt på följande YouTube-klipp av en remix av ledmotivet plus diverse klipp från serien.

The Avengers (Peel the Reel) på YouTube



Emma Peel var dock bara Steeds partner i säsong fyra och fem. Innan dess hängde han istället med Cathy Gale (som spelades av Honour Blackman, Pussy Galore i Goldfinger). Blackman och Patrick Macnee (som alltså spelar Steed) släppte även en minst sagt märklig popsingel tillsammans som alltså är dagens låt:

Patrick Macnee and Honour Blackman - Kinky Boots

Dagens låt (9 juli)

Dagens låt är helt purfärsk! Första låten med det nya göteborgsbandet They Live! som släpps först här på bloggen. En riktigt skön no-discolåt som låter som en tysk-fransk allians, som om The Rockets och tidiga Kraftwerk skulle sitta och jamma mot ett soundtrack till italiensk 70/80-talsskräck (eller varför inte en Carpenter-film)...

They Live! - Supersoul



/Johan

Dagens låt (4 juli)

Återigen befinner jag mig på jobbresa och därmed ett hotellrum, denna gång i Stevenage, UK. Hotellet är slitet, men rummen stora och har framför allt någon form av personlighet. Mer sådan är staden som verkar överleva på att det är tjugo minuter till London med snabbtåget...

I London var jag och min kollega igår och bevittnade en utmärkt punkspelningskväll med Mika Miko och No Age från LA och tre band till. Riktigt bra och intensivt ösigt. De kommer att bli framtida dagens-låtar.

Men idag tänkte jag bjuda på något helt annat, en hysteriskt vacker introvert loopmassa som väller ur de minsta högtalare och suger en in i en egen värld... Slowdive började sin karriär med att stirra på skorna och försöka fylla varenda millimeter ljudutrymme med effektförstärkta gitarrer och flytande sång, men avslutande densamma med den fantastiska plattan Pygmalion 1995, från vilken dagens låt är hämtad, som är mycket mer tillbakalutad och sparsmakad. Sen lade de nar bandet och återbildades dagen efter som Mojave 3 och började spela country, men det är en annan historia...

Slowdive - Crazy For You



/Johan (som skall på Wildbirds and Peacedrums på fredag, kolla in dem här och här)

Debbie Harry hos mupparna

Ibland kan jag inte känna annat än kärlek för YouTube:

Call Me -

One Way Or Another -